Rörramning (metod)
Rörramning är en schaktfri nyläggningsmetod utan aktiv styrning. Den används för lite större skyddsrör under bl. a. vägar och järnvägar. Metoden är främst avsedd för lera och sand.
Kort beskrivning:
Den tryckluftsdrivna slaghammaren rammar röret in i jorden och ”stansar” ett hål. När hela röret är genomslaget töms röret.
Används i:
Lera och sand.
Begränsningar:
Större sten, berg.
Startgrop:
Ska inrymma borrutrustningen, från 3×10 m och uppåt. Mothåll krävs ej.
Mottagningsgrop:
ca 3 x 3 m
Minsta rekommenderade marktäckning:
ca 2 m
Rörlängd, diameter och material:
0–50 m, Ø 300–1 500 mm, stål.
Används till:
Skyddsrör för el, fiber, gas, fjärrvärme, vatten och tryckspillvatten. Även för självfallsledningar för spill- och dagvatten där förutsättningar är gynnsamma. 
Fördelar:
Det är en förhållandevis snabb och kostnadseffektiv metod i jämförelse med liknande metoder för samma dimension. Metoden är billigare än att anlägga liknande skyddsrör med hammarborrning eller rörtryckning. Vid borrning under grundvattennivå är det mindre risk för sättningar med denna metod än med metoder med öppen front.
Begränsningar och nackdelar:
Förekomst av sten och block kan utgöra hinder. Passar ej för ledningar med låga lutningar. Passar ej vid höga krav på precision. Tömning av rör kan under vissa förhållanden bli kostsamt, ex. vid friktionsmaterial eller styv lera, då man behöver spola med stora mängder vatten.
Risk för omgivningspåverkan, bl. a:
Kan skjuta större sten framför sig, vilket kan ge upphov till sättningar. Metoden ger vibrationer, vilket kan påverka närliggande ledningar och anläggningar.
Förberedande undersökningar, bl a:
Grundvattenundersökning.
Lokalisering av befintliga ledningar och anläggningar.
