Foginjektering

En metod som tätar självfallsledningar genom injektering i varje fog. Metoden är inte längre vanlig i Sverige.

En robot med två eller fler blåsbälgar förs in ledningen. Vid varje fog och/eller servisanslutning stannar roboten och blåsbälgarna tätar mot rörväggen på båda sidor om fogen. Fogen täthetsprovas; om det visar sig att den läcker så utförs injektering tills dess att erforderligt mottryck erhålls; då har eventuella hålrum i jorden kring fogen fyllts med injekteringsmedel. En fördel med metoden är att förbipumpning oftast inte erfordras; detta beror på att roboten är rörformad och tillåter ett visst flöde att passera igenom.

Metoden innebär inte någon hållfasthetsförbättring av själva röret som vid installation av flexibelt foder. Genom att fylla det hålrum som kan ha bildats i jorden genom inläckage av finmaterial kan rörets livslängd i vissa fall förbättras.

Injekteringsmedel kan vara cementbaserade, polyuretanbaserade (vattensvällande PU) eller kemiska preparat. Kemiska preparat innehåller inga ”klumpar” eller ”korn” så som en cementpasta gör och kan därför tränga in i mycket små sprickor och täta. Nackdelen med kemiska preparat är att de kan vara hälsovådliga eller miljöskadliga om de av något skäl inte härdar fullt ut (Rhoca-gil i Hallandsåstunneln är ett exempel på just detta).