Direct Pipe (metod)
Schaktfri nyförläggningsmetod för medialedningar av stål.
Kort beskrivning:
Direct Pipe är en enstegsmetod som innebär mikrotunnling av stålrör direkt i mark. Styrning sker med gyro och tryckdifferensmätare. Då styrningen inte kräver fri sikt genom röret och fram till borrmaskinen så är det möjligt att borra i en radie ned till ca 1000 x DN, precis som vid styrd borrning av stålrör.
Tryckningen sker med en s.k. pipe thruster. Pipe thrustern greppar runt rörets mantelyta och skjuter på med hydraulkolvar.
Används i:
Lera, friktionsmaterial, berg.
Begränsningar:
Utrymmeskrav och böjradier. Olämpliga kombinationer av geoteknik som kan behöva speciella åtgärder; exempelvis berg och lös sand vid flacka vinklar.
Minsta rekommenderade täckning:
Eftersom metoden utförs i ett steg och med en mindre spalt än vid styrd borrning så krävs inte lika stor täckning för att undvika blow-ups och sättningar. 4-5 m täckning är normalt.
Rörlängd och diameter:
DN 800 till DN 1500. Längd 1500 m eller mer vid goda förutsättningar.
Rörmaterial:
Då röret inte kan dras in med borrstänger som vid styrd borrning så är det nödvändigt att ha ett styvt, slätt rör som kan tryckas in i marken.
I dagsläget används endast olika typer av stumsvetsade stålrör avsedda för gas, vatten m m.
Startgrop:
Startgropens dimensioner och utformning bestäms till stor del av Pipe Thrusterns storlek och läge samt behov av förankringsbehov för de avsevärda horisontella tryckkrafter som måste upptas i jorden. Ett typiskt mått kan vara 15 m lång x 7 m bredd och 1 – 1,5 meter djupare än ledningens nivå.
Startgropen fortsätter i bakkant med en rampformad del så att ledningen kan föras på rullstöd ned till Pipe Thrustern utan att underskrida tillåtna böjradier. Beroende på ledningens vinkel och dess begränsade böjradie så kan rampen behöva gå upp ovanför marknivån (”overbend”). Vid stora infallsvinklar är det även möjligt att ta till kranar e d för att lyfta upp ledningen i anslutning till startgropen.
Mottagningsgrop:
Mottagningsgrop måste vara tillräckligt stor för att lossa maskinen ifrån det färdiga röret. Då inga särskilt strikta utrymmeskrav finns lossas hela maskinen på en gång. Gropen blir då ca 10 meter lång med ca 1 meter på var sida om ledningen. Gropen kan göras mindre genom att demontera mikrotunnlingsmaskinen i flera delar, men detta är inte vanligt.
Används till:
Tryckledningar. Det vanligaste användningsområdet är passage av floder och andra större hinder.
Fördelar:
Metoden klarar många olika typer av geoteknik, likt mikrotunnling. Metoden klarar borrning ”från markyta till markyta” vilket medger relativt grunda start och mottagningsgropar.
Metoden kombinerar många av fördelarna med styrd borrning och mikrotunnel, dock är priset mer likt mikrotunnel än styrd borrning. Metoden är därför lämplig där styrd borrning av något skäl är för riskabel och/eller dyr eller inte kommer att fungera, t.ex. där täckningen blir oacceptabelt stor.
Nackdelar:
Dyr metod. Jämförbar med mikrotunnling. Stor böjradie, minst ca 1000 x Dy, p g a stålrörets egenskaper.
Förberedande undersökningar, bl a:
Geoteknisk undersökning. Särskilt viktigt är att känna till de geotekniska förhållandena vid blivande start och mottagningsgropar.
Utrymmeskrav bör utredas. Storlek på gropar varierar med utformningen. Vid brist på utrymme kan rörsträngen delas upp i flera delar, som sammanfogas under pågående borrning.