Spara pengar på att rena borrvätska
Bortforslandet av borrvätska från arbetsplatser där sådan är aktuell är ofta en av de större posterna i ekonomin vid schaktfria lösningar. Det är ingen hemlighet att transporter är en förhållandevis dyr historia. Inte heller att koldioxidutsläppen är en oönskad effekt av transporter.
Vid en styrdborrning där arbetsordningen är pilotborrning, upprymning och tillbakadragning av medierör så handlar det i dem flesta fall om flertalet turer till deponi. Vid pilotborrningen fylls startgropen med borrvätska och även i mottagningsgropen blir det en del. Detta omhändertas och körs i väg. Steg två är upprymning av pilothål och då upprymningen ökar borrhålets omkrets så ökar ju även mängden borrvätska i hålet. Resultatet av detta är att mängden vätska som pumpas ut i groparna ökar. Då mängden av vätska som ska forslas bort ökar, så ökar i sin tur även transport- och hanteringskostnaderna.
Ett sätt att råda bot på detta är att använda sig av en recycleanläggning på platsen för borrningen. En recycleanläggning fungerar genom att borrvätska som kommer ut till start och mottagningsgrop pumpas in i anläggningen och renas i olika steg. Oftast handlar det om två till tre stationer i anläggningen. I exemplet vi beskriver här nedan handlar det om fyra steg totalt: en sandfälla samt tre steg i själva recycleanläggningen.
I första steget är det tyngre partiklar som fångas upp i startgropen vilken agerar sandfälla. Från sandfällan leds sedan borrvätskan vidare till en buffertgrop. Från buffertgropen pumpas vätskan in till recycleanläggningen och det första steget här är screen shakers. Screen shakers är olika täta ramar där partiklarna silas igenom. För varje screen separeras olika grovlek på partiklarna. De oönskade partiklarna går vidare till sandhögen vilken senare forslas bort till deponi. Efter screen shaker-stationen pumpas vätskan vidare till en hydrocyklon-station. I hydrocyklonen slungas partiklar och borrvätska runt i hög hastighet. Resultatet blir att tyngre partiklar separeras och vätskan med mindre/lättare partiklar tvingas vidare till nästa steg. Oönskade partiklar som separeras från borrvätskan hamnar även dessa på sandhögen. I nästa steg av reningsprocessen skickas borrvätskan till en centrifug-station. I likhet med hydrocyklonen så slungas här borrvätskan runt vilket resulterar i att partiklar återigen separeras från borrvätskan. Möjligheten att pumpa borrvätskan tillbaka in i systemet för en andra omgång finns.
Borrvätskan är nu så pass renad att återintroduktion till mixeranläggningen är möjlig. Att rengöra borrvätskan på detta sätt kan göras åtskilliga gånger innan man ersätter med ny borrvätska och kör bort motsvarande mängd till deponi.
Att återvinna borrvätska är fördelaktigt både för miljö och ekonomi. Att köra i väg alla lass med borrslam i kombination av alla frakter med ny bentonit springer snabbt iväg rent ekonomiskt men även i co2. Här finns mycket att vinna.
Utöver de miljömässiga vinsterna med recycling så är anledningen till att man renar vätskan också teknisk. Återvunnen vätska kan man hålla högre pumphastighet med som i sin tur möjliggör en bättre cirkulation i borrhålet. Vill man återanvända borrvätskan i systemet så är det en absolut nödvändighet att se till att den är ren från större som mindre partiklar. De oönskade partiklarna i borrvätskan tynger ner vätskan samt försämrar smörjningen i allmänhet. Att blanda ny vätska tar både tid och resurser och är i detta exempel det sämre av alternativen.
Alla fall är förstås unika då de har olika förutsättningar. Texten ovan är inte relevant vid mindre dimensioner/borrningar.
