Överföringsledningar

Då begreppet överföringsledningar kom på tal under en kafferast på kontoret insåg vi att det fanns mycket intressant att diskutera. Vi satte oss ner med David Jacobsson, Johan Lundberg AB Göteborg, för att diskutera ämnet. David Jacobsson, tidigare ordförande för SSTT, har under större delen av sitt yrkesliv varit involverad i schaktfria tekniker och VA. Han har ovärderlig erfarenhet och insikt i branschen och brinner lite extra för just överföringsledningar.

Hur förklarar du vad en överföringsledning är för den som är helt obekant med begreppet?
– Enkelt sagt så är det ett medierör från punkt A till punkt B, svarar David och utvecklar,
– Säg tex att man har ett mindre reningsverk i en by och i stegrande takt ställs högre miljökrav på dessa faciliteter. Till följd av detta måste ledningarna dras till det centrala reningsverket. Dessa verk är oftast mer i fas med teknikutveckling och vad det gäller de krav som ställs. De mindre verken läggs därför ner och funktionen ”outsourcas”.

Detta gäller även fäskvattenproduktionen. Det är ett ”generationsskifte” som sker i stor utsträckning runtomkring i Sverige. Drivkraften till utfasningen av de mindre verken varierar dock. Ofta handlar det om åläggande från tillsynsmyndigheter där åtgärderna är tvingande. Samhällen växer och krav på prestanda och kvalitet på slutprodukten ökar i samma takt. Det finns dock fler drivkrafter än enbart dessa.

En typisk längd på överföringsledning är 6 km. Det finns dock avsteg från denna tes med både kortare som längre ledningar. Ett exempel på en riktigt lång ledning är i Råneå där den totala sträckan mäter 3 mil.

Hur kommer en överföringsledning till?
– I enlighet med vår ”Lundbergs trappa” (länk) så har någon gjort en behovsanalys och kommit fram till att det behövs en alternativ lösning till den befintliga, säger David. ”Vi har en dålig täkt här” och då behövs en överföringsledning, fortsätter han.
– Oftast gör ledningsägaren behovsanalysen och ser sitt behov. Ofta finns punkt A och B, dessa är ju oftast givna. Detsamma gäller däremot inte själva sträckan säger David och tillägger,
– I de bästa av världar kommer vi in tidigt i projekten.
När behovet är konstaterat så görs en ”stråkvalsanalys” där man tittar grovt på en del olika punkter. Naturvärden, fornlämningar och kommande exploateringar är några av de aspekter som vägs in och analyseras. Ambitionen är förstås att hitta bästa vägen framåt. David utvecklar:
– Risken är att man landar i schaktfritt utan att titta mer ingående på den tekniska lösningen i relation till lägets förutsättningar. Att man bestämmer sig för att ”vi ska köra schaktfritt och här är läget vi ska göra det på”. Detta förfarande drar i sin tur med sig flera onödiga risker då man låser läget för ledningen utan att ta hänsyn till de begräsningar som markförutsättningarna dikterar.

Här menar David att om man hade gjort stråkvalsanalysen ur ett schaktfritt perspektiv, där man är öppen för teknikens hela spektrum, så hade man kunnat hitta bästa lösningen för samtliga variabler.
– Att se hela brädet när man planerar sin strategi är ju A och O i de flesta fall, vare sig det gäller schack eller schaktfritt. Man behöver veta vad som finns över och under mark. Väljer man ett läge med osäkra faktorer så målar man lätt in sig i ett hörn, med onödiga kostnader som följd.
– Att ta in den schaktfria tekniken in i stråkvalsanalysen är viktigt. Ibland tas vi in mitt i projekteringen men ibland tas vi in från start och vi kan vara delaktiga i förstudiefasen.
Att delta i förstudiefasen är ju förstås optimalt då det är här Johan Lundberg AB täcker alla baser. På detta sätt har man bättre styrning på kostnaderna också.
– I vissa projekt kopplas man in mitt i processen med svåra tekniska förutsättningar till följd. Det är en hel del aspekter att ta hänsyn till, till exempel kultur- och naturmiljö. Han lyfter även driftaspekten som en stor och viktig spelare. Har man åtkomst till ledningen i framtiden och kan man drifta den enkelt?
– Om ledningsägaren har tänkt sig att använda sig av styrd borrning under en väg så måste denne ta med i beräkningarna att ledningen ligger djupt under vägen på grund av sin bana som går i båge. Ledningen går inte att tömma helt och hållet och skulle det behövas underhåll eller reparationer mitt på ledningen så resulterar det i djupa schakter, med lidande trafikflöden till följd.

Ett annat bekymmer som man kan stöta på är även att arbetsområdet är för litet. Generella arbetsområden är inte fördelaktigt utan man bör ta fram arbetsområden som är anpassade för aktuell teknik. David utvecklar,
– Vissa tekniker kräver mer tilltagna utrymmen för bla. svetsning och rörupplag. Exempel på detta är styrd borrning där rördelarna ofta är väldigt långa och dem stumsvetsas ihop. I dessa fall är rörupplag en väldigt viktig komponent i projektet.
Angöringen är också en aspekt som lätt kan förbises. Vid schaktfri ledningsdragning går man under markbelägna hinder, men man behöver i vissa fall komma åt för att anlägga mellanstationer. Detta kan orsaka en hel del huvudbry om inte projekteringen varit med från början.

Här är det så klart en fördel att Johan Lundberg AB är ett oberoende konsultföretag.
– För kunden är rätt teknisk lösning inte alltid schaktfri teknik. Schaktfritt har absolut sina fördelar om förutsättningarna är rätt, men de tillfällen då schaktfritt inte är aktuellt då är det vårt uppdrag att konstatera detta. Vårt oberoende tar fram den bästa lösningen oavsett teknik.

– Vi försöker titta på metoder som inte tänjer på gränserna för vad som är möjligt. Detta för att göra det attraktivt för fler entreprenörer på marknaden att intressera sig för projektet. Börjar man tänja på gränserna så faller fler entreprenörer bort och då följer ju prisbilden med därefter – ju fler intressenter desto fördelaktigare prisbild för beställaren.
– Vi tittar på vilka metoder som finns ute på marknaden och hur väl de matchar och löser uppgiften. Vi försöker här använda entreprenörernas kompetens för att maximera offerturvalet till beställaren, avslutar David Jacobsson.